Kategoriarkiv: Hälsa

HLR och andra tips

Alla har vi någon gång hamnat i en situation där en själv eller någon i ens omgivning plötsligt blir i stort behov av akut sjukvård. När oturen är framme drabbas många av chock, och känner sig handfallna inför situationen. Det finns dock mycket som går att göra på egen hand, och med rätt utrustning och kunskap kan du rädda liv.

shutterstock_252577732

För att inte drabbas av panik kan man ta hjälp av en minnesregel som beskriver i vilken ordning man bör kontrollera en persons medicinska tillstånd – ramsan L-ABC. L står för läge, och handlar kort och gott om att se till att personen inte befinner sig i ett utsatt läge, till exempel nära en brand eller en farlig trafiksituation.

A står för andning, vilket också innefattar att kontrollera puls, om personen inte skulle andas. Om personen inte andas bör du ringa 112 innan du utför hjärt- och lungräddning. Att utföra hjärt- och lungräddning kan innebära en avgörande skillnad, och om du inte vet vad detta innebär eller känner dig osäker på utförande bör du utbilda dig genast.

B är steg två, och står för blödning. Om personen har synliga utvärtes blödningar bör man åtgärda dessa med förband, och försöka att hålla kroppsdelen i ett högt läge. Invärtes blödningar är svårare att upptäcka, men frossa, blånader och smärta är tecken på inre blödningar.

Slutligen kommer vi till bokstaven C. Här bör man göra en bedömning över om personen är i chock och i risk för det som kallas cirkulationssvikt – om personen andas snabbt, är blek, yr och kallsvettig så kan det vara tecken på chock. Man bör då se till att personen ligger ner med benen högt, och gärna täckt med varma kläder eller filtar.

Naturligtvis ska man vara medveten om sina begränsningar – man bör alltid ta det säkra före det osäkra. Om man känner minsta tveksamhet inför en akut situation bör man alltid kontakta professionell sjukvårdspersonal, och överlämna bedömningen till dem. Medan du väntar på en eventuell ambulans kan din insats dock göra stor skillnad, och med en färsk utbildning i bagaget känner man sig garanterat trygg nog att gripa in.

Mer information om nödfall, skador och liknande kan man hitta på Vårdguiden.

Gör dig fri från dina laster

Det är aldrig roligt att själv tappa kontrollen och att skadas av ett destruktivt beteende. Som tur är kan du du i de flesta fall återfå denna kontroll med hjälp av lite viljestyrka och smarta tips.

Tänder en cigarett

En last är per definition ett intresse eller beteende hos någon som påverkar denna på ett negativt sätt och ibland även sin omgivning. Det finns så pass många laster att det blir svårt att lista alla, om ens möjligt, då man lätt glömmer någon eller kanske inte ens vet om att den existerar. Till några av våra vanligaste laster kan tillräknas rökning, snusning, alkohol och skräpmat (här räknar vi även in andra onyttigheter som till exempel dricka eller godis).

Bryt mönstret

Att besegra sina laster handlar till största del om att byta sitt invanda beteende. Det har länge tvistats om ungefär hur lång tid det tar att bryta ett vanebeteende och sanningen är att det egentligen inte finns ett definitivt svar. Det är även högst individuellt och även sammankopplat till vilket beteende du försöker bryta. Ska man rent konkret ändå försöka sig på att måla upp ett ungefärligt tal dyker allt som oftast siffran 21 upp, det vill säga ett tidsspann på ungefär tre veckors tid.

För att bryta ett invant beteende kan det vara bra med en viss draghjälp inledningsvis. Som rökare kan man till exempel byta ut den vanliga rökning mot ett bättre substitut. Detsamma gäller för snusare, där du kan byta ut lössnuset eller de gamla påsarna mot ett tobaks och nikotinfritt alternativ.

Om du inte har extrema problem utan enbart vill minska din alkoholkonsumtion en aning, rekommenderas det att du prövar på tre stycken helvita veckor. Du kan då se om du klarar av att motstå suget och dessutom blir en av effekterna av detta att din toleransnivå sjunker, vilket i förlängningen gör att du inte alls känner samma behov av att dricka samma mängd för att uppnå ett rus, om det är det du är ute efter.

Ta hand om dig själv och må bättre

Att må bättre är ett mål alla på ett eller annat sätt kämpar mot att nå. Ibland genom att få ett nytt jobb, ny kärlek eller mer pengar. Alla dessa sakerna är tillsammans viktiga för att bygga ett bättre liv, men gör det nödvändigtvis att man mår bättre?

fotmassage

Exakt hur mående eller rättare sagt välbefinnande skall definieras är svårt, en sak är dock alla överens om. Det är ett psykologiskt fenomen. Hur bra du än ”borde” ha det i respekt till ditt professionella, ekonomiska och emotionella liv så kan man fortfarande må dåligt, även motsatsen gäller. Det finns en stark statistisk koppling mellan dessa områden och välbefinnande, men det är inte allt.

Vissa vill definiera välbefinnande som ett enda spektrum, antingen så mår man bra eller så mår man dåligt. Det har dock visat sig att vissa människor kan mäta högt när de uppskattar sitt välbefinnande och samtidigt mäta högt på negativa aspekter så som stress. Detta visar att välbefinnande kan vara lite mer komplicerat än vad man först tror. Vad kan man då göra för att förbättra sitt mående?

Kroppsvård

Lyxa till det med riktig kroppsvård. Massage av olika slag har visat sig ha positiva effekter på måendet och kan vara ett bra steg i rätt riktning. Detta kan antingen betyda helkroppsmassager eller något så enkelt som en fotmassage.

Fotvård

Fötterna kan vara en stor anledning till att man inte mår helt bra i kroppen. Att ta hjälp av proffs som kan granska hur du går och belastar dina fötter kan spara dig mycket problem och lidande, speciellt om du går mycket på jobbet eller privat.

Rör på dig

En promenad ute i naturen kan ge mycket välmående på flera plan. Dels så kommer du ut in naturen och får frisk luft, dels så rör du på dig och sedan får du vara själv ett tag och skingra tankarna. Motionen gör dessutom att man sover bättre, något som kan förbättra välmåendet väldigt mycket.

Ät mer grönt

Grönsaker och frukter innehåller massor med viktiga ämnen som kroppen behöver varje dag. Många av dem kan inte kroppen producera själv och behöver få allt från matintag. Ha alltid en sallad till maten och försök att äta en frukt om dagen. Fruktsockret är nästan riskfritt eftersom det bryts ned tillsammans med fibrer och därmed skapar det inte samma vågor i blodsockernivåerna.

Balans mellan socialt liv och ensamhet

För mycket ensamhet är ingenting som hjälper mot lågt välbefinnande i längden, att inte få vara själv med sina tankar gör inte heller det. Det viktigaste är att finna en balans mellan att umgås med vänner, göra det man tycker är kul och att våga vara själv och bara återhämta sig.

Om man upplever nedstämdhet under en längre tid kan man behöva kontakta vården för att få hjälp att se över sitt mående och hur man kan förbättra det. Läs mer här på 1177.se om både självhjälp och när man bör kontakta vården.

Kost och träning

Det finns som ni har sett en hel uppsjö med olika typer av dieter och knep för att hålla sig hälsosam och för att som man säger – hålla vikten. Ibland kan det vara svårt att egentligen hitta rätt i djungeln av dessa alla råd och rön. Vad ska man äta och när – vad är bäst för träning, viktnedgång och så vidare.

Proteinrik kost

Äta rätt

Hur tar man sig då igenom denna djungel och får någon klarhet i vad som är bäst just för mig? Är en bra fråga, det finns givetvis grundpelare att stå på, men det är också väldigt individuellt hur man reagerar och vad som fungerar för just din kropp. Det har med metabolismen, ämnesomsättning och kroppens utformning att göra. Enkelt uttryckt: vissa har lätt för att lägga på sig vikt, vissa blir lätt muskulösa och så vidare.

För att hitta det som passar perfekt för dig så krävs enklare kunskaper om näringslära. Du måste veta om skillnader mellan kolhydrater, proteiner, fetter och så vidare. Och egentligen inte bara skillnaderna mellan dessa, utan även att det finns olika typer av de olika typerna av näringsämnena. Till exempel snabba och långsamma kolhydrater, mättade och omättade fettsyror.

När du besitter den kunskapen så kan du själv testa hur din kropp reagerar. Vissa dieter förespråkar till exempel att man nästan helt utesluter kolhydrater – kanske funkar det bäst för din kropp, kanske inte. För många kanske det är slöseri med tid och det faktiskt är så att vår klassiska tallriksmodell får dig att må bäst.

Resultatinriktad träning och kost

Om man tränar med ett mål att uppnå något, till exempel större muskelmassa, viktnedgång eller bättre kondition, då måste man ha hyfsad koll på en rad faktorer gällande sin hälsa. Vad man äter och stoppar i sig är en av de viktigaste. Även sömn och den faktiskt träningen givetvis, men nu är det kosten vi fokuserar på.

Vi exemplifierar. Nu är du en normalviktig person som vill bygga muskler men helst inte gå upp så mycket i vikt. Då krävs en proteinrik kost där du också beräknat ungefär hur mycket energi din kropp gör av med, du vill inte ligga på kalori- och energiöverskott. Tränar du hårt så kan också vissa kosttillskott vara till hjälp för att få ut det där lilla extra av din träning. Att välja kosttillskott är nästan lika mycket djungel som att hitta rätt kost.